TRENDER
Välkommen till ett nytt år, ja till ett nytt årtionde till och med. Bakom oss lämnar vi mattrender som grönkålschips, poké bowls, hamburgerpressar och pulled pork. Nu är det närproducerat, matglädje och umgänget som är det viktigaste för oss och känns tryggt när konsumenterna handlar och äter mat. Hur påverkar det livsmedelsproducenterna i deras arbete kring förpackningar och transporter? Vi kikar närmare på några trender som det pratas om och som kan ändra om inom såväl livsmedels- som restaurangbranschen.
Under 2010-talet har vi gått igenom ett flertal stora mattrender. Det har bakats surdegsbröd, skivat avokado, lagat långkok, lärt oss gilla chiapudding och ätit en rejäl mängd med högrevsburgare med tillhörande sötpotatis-pommes. Och allra helst har vi köpt ekologiska råvaror, vilket inneburit ett ökat sortiment hos livsmedelsbranschen.
Under 2020 visar dock de stora rapporterna att konsumenterna eftersöker något annat. Nu är det lokalproducerade varor som är det viktigaste när det handlas och det har till stor del att göra med klimatdiskussionen som pågår. Med nya ord som flygskam börjar allt fler tänka på hur de reser men också på hur maten transporteras och förpackas. Samtidigt börjar våra bönder experimentera med vad som skulle kunna odlas i Sverige. Ett exempel som redan finns att köpa är pasta av gotländskt durumvete samt att sötpotatis, quinoa eller wasabi är några av de matvarorna som kan komma att produceras här i Sverige, vilket är en lycka för dem som lagar mat hemma och inte följt trenden att äta allt mer på restaurang.
Nej, trots att en utslagning och ytminskning väntar bland restaurangerna ärtrenden att äta mat allt mer ute på restaurangär varken ett högkonjunktursfenomen eller en kortsiktig trend utan ett beteende som är här för att stanna, rapporterar tidningen Fastighetsvärden med rådgivningsbolaget Frontage som källa. Dessutom är restaurangbranschen är en viktig del både av stadsplanering och samhällsutveckling. Här verkar både mångmiljonföretag och den lokala småföretagaren och man skapar viktiga arbetstillfällen, inte minst för unga. Att kombinera livsmedelsbutiker med diverse dryckes- och restaurangkoncept är något vi sett en stark ökning av under de senaste åren och som verkar hålla i sig.
Enligt Fastighetsvärlden är framtidens lokal en intressant typ av lokal har matsal och kök i fronten och en avgränsad del som kan öppnas kvällstid för att bli bar och nattklubb. Framtidens lokaler är också hyresdifferentierade. En annan trend kopplat till mat och dryck som de lyfter upp är den förändrade storleken på yta. Om restaurangbranschen tidigare efterfrågade en snittyta på kanske 400–500 kvm så kan 300 kvm inklusive kök, matsal, bakutrymmen etc räcka i dag. De riktigt stora restaurangerna kommer vi inte se lika många av den närmaste tiden.
Andra insiktsfulla spaningar kan göras genom Food & Friends som varje år gör en matrapport kring mat, dryck och måltider. Här lyfter vi fram och reflekterar över några av deras punkter i 2019 års rapport.
En trend inom barvärlden kallas ”The no bar-bar”, och handlar om att ifrågasätta olater så som väggar täckta med spritflaskor, bartenders skilda från gästerna och trötta ritualer. De här barerna har fokus på umgänget runt drinkarna, både mellan gästerna själva och med bartendern.
När näthandeln med mat ökar förändras sättet vi handlar på. Det tråkiga (och ofta med stora volymer) beställs hem på nätet och det roliga handlas ofta och nära. Den stora ökningen bland butiksformaten sker inom servicehandeln, men mycket finns att göra med dessa butiker. Det finns flera goda exempel som förstår att de säljer matglädje och inte enbart en tråkig vardagssyssla, bland annat kedjan Stach i Amsterdam.
Även produkterna blir allt mindre, där producenterna möter ökade kostnader för råvarorna genom att diskret minska på mängden innehåll. Snacking-trenden syns genom att produkter i det allra minsta segmentet 0-50 g ökar, vilket till exempel betyder enstaka förpackade Oreos. Vad betyder detta för mängden förpackningsmaterial och på tal om detta har Brittiska Marks & Spencers har genomfört projektet ”Thin Air” där de minskat mängden luft i snacksförpackningarna och därmed produktens storlek, vilket resulterat i 37 % mindre mängd förpackningsmaterial. Under förra året blev vi varse om att papper ersätter plast och engångssugrör är snart ett minne blott. Att minska matsvinnet är ett annat fokusområde. Här är tekniken till hjälp, till exempel genom appen Karma.
En annan vinkel i förpackningsmaterialfrågan är transporter. För om maten inte behövde transporteras skulle förpackningar inte behövas. Tyska stadsodlarna Infarm samarbetar med butiker, caféer och restauranger för att finnas där konsumtionen sker. Det minskar förpackningar, svinn och smakar dessutom otroligt bra. I Sverige arbetar bland annat Plantagon med trenden hyperlocal och hos några ICA-butiker finns planer på lokalodling i containrar på parkeringsplatsen.
Vi har hittills fokuserat på återvinning, men nu kommer återanvändning som alternativ. Starbucks har drivit återanvändningsbara koppar först med belöningar, sedan med straff. Men vill vi ta hand om disk och transporter, eller vill vi att någon annan tar hand om det? Två exempel på det är finländska RePack som återanvänder emballage och brittiska CupClub som roterar kaffekoppar åt många.
2018 blev året som det gröna ätandet slog igenom vilket fortsatte starkt under 2019 med minskat köttätande. Vi ser detta som en ihållande trend, driven främst av yngre konsumenter. Det görs mycket experiment för att ta fram mat som passar detta, bland annat inom hamburgare där flera stora kedjor ändrade sin annonsering under 2019 till mer vegetariska alternativ. Var beredd på att serveras Jackfruit som ett alternativ till kött. Även fisken utmanas med gröna alternativ, och tonfisk kan imiteras med torkade tomater. Och vem kunde missa mjölkdebatten mellan Oatley och Arla under 2019?
En sak som är säker är att vi kommer uppleva många nya mattrender och diskussioner under kommande år. Det ser vi fram emot!
Vill du läsa resten av Food & Friends spaningar hittar du dem här: https://www.foodfriends.se/wp-content/uploads/2016/10/Trendspaning-2019_web.pdf